Det är kul med Internet. Riktigt roligt faktiskt. Ibland är det så roligt – eller kanske tokroligt – att man inte riktigt vet hur man ska bete sig. Under den senaste veckan har Canal Plus planerat och utfört ett kuppartat frontalangrepp mot en av webbens fundamentala grundpelare – länken.
Naturligtvis har inte samfälligheten varit långsam i reaktionen, men det förutsätter jag var en kalkylerad risk för Canal Plus. Nikke Lindqvist välkomnar Canal Plus till webben, Simon Sundén initierar rör inte min länk och kommenterar Canal Plus förundersökningsprotokoll och Disruptive refererar till Canal Plus med kraftord som jag bara kan tillåta mig att uttrycka på morsekod.
Jag förutsätter också att de var väl medvetna om att de skulle komma att utsättas för en sökmotormässig motarbetning av personer som har potential att nå tillräckligt högt upp i resultaten för att det ska se dåligt ut på ett styrelsemöte.
Det är litet skoj att Henrik Rasmusson i IDG säger att det finns en gammal teori om att länkningen är fri på internet – och att det inte längre stämmer. Det låter ju märkligt kan man tycka. Nu är jag ju inte någon specialist på immaterialrätt, men jag får förmoda att IDGs material är upphovsrättsskyddat och eftersom jag länkar till dem här ovanför kan jag nog förvänta mig en snar påringning och en stämningsansökan.
Rasmusson fortsätter att uttala sig om länkning och upphovsrätt i SvD där han säger:
”Det som är avgörande är hur och var man länkar, och det beror på vad länken leder till. Om en länk leder direkt till en streamad sändning har du ju delat ut sändningen. Närmare upphovsrättsbrott än så kan man inte komma. Hans uppsåt har varit att dela med sig till allmänheten av det upphovsrättsskyddade materialet.”
Och det är ju klart. Med åtalet mot TPB på PP färskt i minnet som ju delvis handlar om pekningar mot upphovsrättsskyddat material borde man ju inte göra en tankevurpa genom att resonera på det viset.
Men allt det här låter så dumt att jag nog kommer att välja att tro att det är ett skämt, eller möjligtvis ett experiment för att se hur samfälligheten reagerar på den här typen av uttalanden.
Det hela är nämligen litet grand som att peka på en bank och säga att det där finns pengar för att sedan bli åtalad om banken rånas. Och det känns ju inte rimligt, i alla fall inte får någon som inte är specialist på immaterialrätt som Rasmusson tycks vara.
Nu väntar jag bara på att det också blir olagligt att inte länka till upphovsskyddat material så att vi en gång för alla kan stänga ner den här dumheten med internet och återgå till våra analoga liv.