januari 27th, 2009 by Stefan Deak
Success Jacket
Även om det sägs att man inte ska döma hunden efter håren, sägs det ju även att first impression lasts. Det Här står ordstäv mot ordstäv, poler på ett kontinuum, som inte riktigt möts.
Av den anledningen har jag hittat på en ny oumbärlig produkt som med fördel används vid arbetsintervjuer. Jag kallar den kort och gott för “Success jacket”.
Konceptet är mycket enkelt. Inbyggt i en stilren kavaj av klassiskt snitt, finns små med högkvalitativa högtalare manufakturerade av en välkänd hifi-tillverkare. Dessa högtalare är i sin tur ihopkopplade med en nätt, men kraftfull, förstärkare i plånboksformat.
Allt detta är kopplat till en manövreras av en handenhet med tre knappar som manövreras av en handenhet som placeras i valfri hand.
Vi själva instigandet i det rum där intervjun ska äga rum och under förutsättning att den som ska hålla i intervjun redan är på plats, trycker man på knapp A.
Knapp A är grön till färgen och spelar vid nedtryckandet en liten fanfar, vilket skapar en storstilad entré och kommunicerar pondus. En dignitär har trätt in i rummet.
Under själva intervjun, efter det att tillbörliga artighetsfraser utväxlats, aktiveras knapp B, som är blå, och som påkallar en blott förnimbar matta av ovationer, visslingar och applåder som omger den som intervjuvas.
Vid direkta frågor som tarvar ett svar kan man, efter det att svaret levererats, aktivera knapp C, som är orange och som spelar en liten trumvirvel med tillhörande cymbal. På så sätt emfaseras det man sagt med all önskbar tillbörlighet
Jag kallar som sagt konceptet för “Success jacket” eftersom you’ve got to dress for success. Mig veterligen finns det inte någon nu levande rekryterare som kan motstå denna makalösa produkt.
Spring och köp.
Foto: The Justified Sinner
december 17th, 2008 by Stefan Deak
Den här bloggen existerar av ett enda skäl; strävan att ta kontrollen över mitt eget namn på internet.
För ungefär två månader sedan skrev Wired Magazine att nya tjänster som Twitter och Facebook fick bloggformatet att kännas 2004. Och det är sant. Samtidigt är det inte tu tal om att bloggen som publiceringsverktyg är överlägset både Twitter och Facebook - i alla fall till dess att vi alla börjar prata ett Orwellskt nyspråk. Tro mig när jag säger att 140 tecken inte duger till att utveckla några djupare tankar.
Nåväl, den här bloggen handlar i allmänhet om att ta kontrollen över eget namn i sökmotorernas resultatsidor och i synnerhet att trycka bort en särdeles otacksam bild på mig själv som är publicerad på Stockholm Finest. Jag har aldrig gjort mig väl på bild, det vet var och en som sett mitt studentplakat anno 1993. Och det må vara förmätet att tro att någon annan än jag själv någonsin kommer att söka på mitt namn; men det här handlar om principer.
Allt mer av vårt innehåll digitaliseras och blir sökbart. Samtidigt är det svårt att sia om vad det egentligen är som kommer att rankas högt. Nu har Stockholm Finest en sjutusan till pagerank, vilket gör att i det närmaste allt som hamnar däruti åker till tops med raketfart.
Det finns en hel del företag som jobbar med att vara behjälpliga att lyfta upp olika sidor med hjälp av olika nyckelord. Search Engine Optimization, eller SEO kort och gott, kallas det för och det är något av de mest prisvärda marknadsförings åtgärderna du kan ägna dig åt - givet att det inte är alltför mycket konkurrens om ett visst ord.
Men hur är det egentligen med search engine zeroptimization, eller SEZO, dvs motsatsen? Många har säkert hört talas om det som i allmänhet går under benämningen streisandeffekten. Kortfattat handlar det om att ju mer man vill ta bort något från internet, desto mer kommer det att sprida sig. Spridningen är inte styrd av naturlagar utan av psykologi.
Det går alltså knappast att be någon ta bort något som man inte vill ha där eftersom det kommer att leda till att den man ber plocka bort materialet genast kommer att posta ett inlägg på Facebook eller Twitter där de skriver något i stil med:
Varför vill Barbra Streisand att jag ska ta bort den här bilden?
Folkstorm och besökssiffror som rusar i höjden - för att inte tala om spridningseffekten.
Vad du däremot kan göra, är att trycka undan oönskat innehåll, genom att lägga andra saker emellan - något som ytterligare kommer att spä på mängden data som publiceras årligen på sikt. Det här är egentligen en naturlig del av SEO, eftersom man alltid trycker bort något annat till förmån för sitt eget material. Men tillämpningen är ännu inte uttalad.
Mitt nystartade projekt går alltså ut på att förpassa ett foto, publicerat på Stockholm Finest, som idag ligger någonstans på sjunde plats i Googles SERP till sidan två eller allra helst sidan sju. Vi får väl se om jag lyckas…
/s
